Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Kopplingen av ingenjör Gösta Walroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken vid drivning genom fjädertryck hålles hårt pressad mellan svänghjulet
och tryckplattan. Lamellens nav är försett med urfrästa spår, som svara mot
bommar på kopplingsaxeln (6), så att lamellen kan glida i axelns längdriktning
men alltid roterar med axeln. Då kopplingen är tillslagen, överföres sålunda
kraften från motorn via svänghjulet och tryckplattan till lamellen och
kopplingsaxeln, som går ett stycke in i växellådan. När kopplingspedalen
nedtrampas, föres tryckplattan bakåt, varvid lamellen frigöres, så att den drivande
förbindelsen mellan motorn och växellådan brytes.
I fig. 5 visas i längdgenomskärning en enskivig lamellkoppling av enkelt
utförande. Vid svänghjulet är det s. k. kopplingshuset fastsatt medelst bultar.
Inuti kopplingshuset är tryckplattan, vars diameter är mindre än husets,
monterad medelst tre pinnbultar, vilka äro fastskruvade i plattan men kunna röra
sig i axiell led i huset. På den utskjutande delen av vardera pinnbulten är en
hävarm påträdd och fixerad till sitt läge av en låsmutter. Hävarmarna äro
inpassade i urtag i kopplingshuset, och deras långa ändar äro vända inåt husets
centrum. Mellan tryckplattan och kopplingshuset äro ett antal kraftiga
spiralfjädrar anbragta, vilka vid drivning hålla lamellen hårt pressad mellan plattan
och svänghjulet, så att lamellen av friktionen tvingas att rotera med
svänghjulet. För att hindra tryckplattan att vrida sig tangentiellt i förhållande till
kopplingshuset är den fixerad till sitt läge av ett antal fyrkantiga pinnar
förankrade i plattan, vilka passa in i motsvarande spår i kopplingshuset.
Kopplingshävarmarna äro så injusterade, att deras inåt centrum vända ändar
ligga i exakt samma plan i förhållande till kopplingsaxeln, d. v. s. parallellt
med urtrampningslagret. Kopplingsaxeln är i sin främre ände lagrad i ett i
svänghjulets centrum insatt kullager. Bakre änden av axeln löper i ett i
växellådans främre gavel monterat kullager, som fixeras till sitt läge av en fläns,,
vilken framåt är utbildad till en hylsa, som omsluter bakre delen av
kopp-lingsaxeln. I sin främre ände är kopplingsaxeln utförd med bommar, vilka gripa
in i mot dessa svarande spår i lamellens nav, varigenom axeln tvingas att
medfölja lamellen vid dennas rotation, under det att lamellen är förskjutbar i
axelns längdriktning.
Urtrampningslagret är monterat på en hållare, som är förskjutbar på den
kopplingsaxeln omslutande hylsan, och intar vid tillslagen koppling sådant
läge, att ett visst spelrum finnes mellan lagrets främre ring och
urkopplings-armarna. Då kopplingspedalen nedtrampas, påverkas genom en länkanordning
en mot urtrampningslagrets hållare vilande gaffelformad hävarm, som skjuter
lagret framåt, så att detta sedan det nämnda spelrummet upptagits kommer i
364.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
