Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkkyrkan och förkunnelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under, och att kyrkans största sociala gärning är att hjälpa
den enskilde att finna sin plats i dess sammanhang. Men
å andra sidan är han då ej rädd för det »sociala» och
»kulturella», och har ej svårt att från det individuellt religiösa
finna förbindelsen dit. Det är blott så länge jag ser mitt
andliga liv så, som vore det i sista hand hänvisat till min
vård, mina ängsliga omsorger, som det blir denna skarpa
dualism mellan det inre och det yttre och ser ut, som skulle
sysslandet med detta yttre nödvändigt föra till
förytligan-de. Tror jag verkligen, att det är Gud, som, liksom han
bygger sin kyrka, också vill giva växten åt mitt inre liv,
då träder jag dristigt ut mitt i hans skapade värld, då ser
jag, såsom den gamle prästen såg det, i hans hand alla
historiens trådar mötas, den inres som den yttres, den
enskildes som samfundens, ser det yttre genomträngt av det inre
och det innersta inneslutet i det yttre — och kan, om jag
är präst, också i min förkunnelse knyta det allt samman med
vartannat. Och liksom jag då lärt mig, att vad som från
min sida, för mitt nya livs tillväxt, kräves ej är en
mångfald ständigt skiftande andliga övningar, utan blott att dag
för dag på nytt upprepa detsamma: daglig ånger och
bättring, daglig tro på syndernas förlåtelse, »Guds ord och
tron i alla mina livsdagar» — så vet jag ock, om jag är en
ordets förkunnare, att vad min församling av min
förkunnelse i detta stycke behöver och har rätt att få ej är en
massa kasuistiska anvisningar eller en konstrik religiös
psykologi, utan hjälpen att ständigt hålla detta ena i sikte.
Har prästen lärt sig detta, då skall han kunna våga sig
ganska långt ut i det speciella och dock ständigt förbliva i
centrum, ja skall, mitt under det han syftes tala om något
ganska yttre, kunna föra sina åhörare djupare inåt i in-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
