Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrka och stat i vårt land i detta nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifter o.dyl. som ej är beroende av vare sig riksdag eller
kyrkomöte. Under senare år har detta arbete pågått med
forcerad fart. Och hur tacksam man än måste vara för den
omsorg och möda, som därpå nedlagts, och för den omsorg
om kyrkans ordningar, varom det vittnar, kan det ej
fördöljas, att man däri ofta alltför mycket saknar en blick för
kyrkans egenart: man skriver som gällde det ett
statsdepartement — och säger ibland uttryckligen ifrån såsom något
självklart, att uniformitet måste skapas mellan kyrkans
ordningar och andra områden av den statliga förvaltningen.
Och när man läser alla dessa i detalj gående regler och ser,
i vilken utsträckning utrymmet för ett mera
pastoralt-patri-arkaliskt tillvägagående lämnas obeaktat, blir åtminstone
jag ibland ganska beklämd. Det gäller ju här på intet sätt
frågor om liv eller död, intet som skulle kunna motivera ett
lossande av bandet mellan kyrka och stat — men man får
onekligen inför all denna byråkrati en känsla av andlig
andtäppa. Och en kyrka med andtäppa passar för visso icke för
vår snabblöpande tid.
När jag ursprungligen formulerade mitt ämne, trodde jag,
att det vid sidan av sådana frågor som den om den borgerliga
och den kyrkliga vigseln, framför allt skulle bli om frågor
av den art, jag sist berört, rörande den yttre organisationen,
jag skulle ha att tala. Genom den utveckling som sedan ägt
rum ha ju alla dylika frågor trängts undan till andra planet.
Men om jag nu om dem fattat mig så kort, beror det nog
också på, att jag ej längre så som då vågar tro, att just i detta
nu särskilt goda förutsättningar föreligga för ett fritt och
förtroendefullt samråd mellan stat och kyrka om dylika ting.
Har den lilla totalistiska storm som blåst upp ej uträttat
något annat, så har den tyvärr för ögonblicket skapat en
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
