Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han
förblifver i mig och jag i honom.»
»Detta är ett hårdt tal; hvem kan höra det? —
Är denne icke Jesus, Josefs son, hvilkens fader och
moder vi känna? — Hur kan denne gifva oss sitt kött
till att äta?»
»Från den tiden drogo sig många af hans
lärjungar tillbaka och gingo icke längre med honom.»
Men den som mest af alla tog anstöt af de »hårda
orden» stannade hos honom. »Har jag icke utvalt
eder, I tolf. Och en af eder är en djäfvul. Men detta
sade han om Judas Iskariot, Simons son; ty det var
han som skulle förråda honom, och han var en af
de tolf.»
Var Judas en djäfvul från begynnelsen? I så fall,
hvarför utvalde Herren honom? Här är en hemlighet,
hvartill nyckeln gått förlorad. Vi kunna endast gissa,
att Judas var personifikationen af den gamla
semitis-mens ande, en väktare af lagen, om hvilken mästaren
sade: »Jag har icke kommit för att upplösa utan för
att fullborda lagen», en väktare af det gamla
förbundets tabernakel. Han väntade på Israels konung,
kommande i makt och härlighet, Guds son, för hvilken alla
stammar och folk blott skulle vara blodiga offer åt den
som eld förtärande vreden. Då han fick höra, att Gud
själf skulle varda ett offer, att Israels konung var ett
tåligt lamm i bödlarnas händer, hans kött mat och hans
blod dryck för alla stammar och folk — hvilken
hädelse skulle icke detta synas honom vara! Det
behöfdes inga trettio silfverpenningar för att han skulle fatta
sitt beslut: bättre var att en man förgicks än att hela
Guds folk, hela Israel, världens återlösare, skulle förgås.
Och för att rädda världen förrådde Judas
människosonen.
Han mottog icke blodets och köttets sakrament,
ty han förstod icke, att anden och ordet kunna vara
kött och blod. De andra mottogo det, men icke heller
de förstodo, att kött och blod kunna vara ande och
ord. Herren förvandlade vatten till vin och vin till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
