Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Algiers belägenhet. — Vinodling. — Utfärder. — Trappistklostret Staouïli. — Mohriskt kafé. — Mahomets häst. — Le frais vallon. — Besök i ett arabhem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aningen om en stor framtid föresväfvar redan
vingårdsmännen och kolonisterna.
Det är äfven den franska soldaten hufvudsakligast
man har att tacka för de ypperliga chausséer byggda i
slingringar, som leda ända upp till bergshöjdernas öfversta
platå och omnibussar gå alla timmar för billig afgift upp
och neder på denna Jakobsstege — icke med englar förstås,
men med villornas hyresgäster och alla de otaliga
lustvandrare, som svärma kring i Algiers omnejder — de
vackraste och mest storartade som kunna bjudas dem.
Vi ha ej på vårt samvete att ha försummat detta nöje,
denna turistpligt, må man säga.
Jag ber läsaren vänligast följa oss i zigzag och utan
förut uppgjord plan, såsom vi företogo mest de utfärder jag
vill skildra.
Trappist-klostret Staouëli ligger högst uppe i bergen
och hit inbjödos vi på utfärd af monsieur Lorenz en herrlig
solskensdag i februari. Vår carricolo med raskt trafvande
hästar, ehuru vägen ideligen bar uppföre, hade vi denna
gång för oss sjelfva, lemnade åt ena sidan och åt den
andra oförlikneliga utsigter, och foro igenom de pittoreska
byarne eller köpingarne fulla af hoteller och kaféer som
heta: El Biar, Birmandrais, Le frais-Vallon, Bouzareah
med flere. Efter ett par timmars uppåtsträfvande nådde
vi platån hvaruppå trappistklostret reser sina murar.
Nejderna i vårens första friskhet, himlen strålande i
ljus och jorden i skönhet, vällukter och fågelsång — det
surmulnaste lynne klarnar här, den gråbrunaste „spleen“
antar små skiftningar i azur och rosenrödt. I naturens
rike äro mjeltsjukans representanter maskar, mullvador,
ugglor och flädermöss — d. v. s. innevånare i underjordens
mörka regioner. — Den verksamhet som utvecklas deremot
under jublande qvitter, lifligt surrande, sånger och
harmoniska ljud, tillhör ljusets barn, de bevingade foglarne, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
