Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
— Ert hår är en beckhätta, sade Ebba.
Hvarför tvingar ni mig att bli så simpel? Sitta
och diskutera frånvarande människors utseende
och hår och höga hattar!... Och hur kan ni
våga bedöma en person, som ni inte känner,
efter en stel fotografi?
— Jag kan i alla fall bedöma så mycket,
svarade Hardenfeldt djärft, att i e r smak är
han inte.
— Inte det?
— Vill ni verkligen inbilla mig, att ni kunde
sitta där och mir nichts, dir nichts, prisgifva
honom åt mig, ifall ni brydde er det ringaste
om honom?
— »Prisgifva !» Ett sådant romanuttryck ...
Man »prisgifver» väl inte en människa, som ni
säger, för det att man händelsevis kommer att
tala om honom med en annan! Det var för
resten ni och inte jag, som nämnde honom,
— När n i så ogeneradt talar om en annan
karl med mig, prisgifver ni honom.
— Dumheter! Dumheter! Jag vet inte ens,
hvad ni menar... Men låt oss nu inte
munhuggas längre — Ebba sökte göra sin ton
mycket öfverlägsen, men det var inte svårt att
se, att hon var både upprörd och i dåligt humör.
Det är konstigt, men på sista tiden sluta alla
våra samtal med gräl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
