Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Medicine prof. Per Hoffvenius i Upsala hade år 1665 utgifvit
en disputation, som icke var så renlärigt aristotelisk, som man vid
denna tid fordrade vid universitetet, utan förekommo däri åtskilliga
uttryck, som visade, att författaren ej ställde sig afvisande mot
den nyare filosofiska riktningen, Cartesianismen, utan tvärtom i
vissa punkter anslöt sig till denna. Häröfver råkade Upsalateolo-
gerna i oro. De anmälde honom i det akademiska konsistoriet
såsom en kättersk nyhetskrämare både i teologi och filosofi, och
detta beslöt, att en skrifvelse skulle afsändas till kanslern med
anhållan, att, när hädanefter en medicine professor ville utgifva en
disputation i fysik, skulle den — fastän fysiken då tillhörde medi-
cinska fakulteten — först granskas och godkännas af den filosofiska..
Kort förut hade det vid riksdagen i Stockholm 1664 samlade
prästerskapet öfverenskommit, att den nya filosofien skulle under-
tryckas och hade i detta syfte uppvaktat riks- och akademikanslern
genom en deputation, som begärde, att hon måtte genom ett
kungligt bref helt enkelt förbjudas vid lärosätet. Men kanslern
lät saken hvila och reste själf i Augusti 1665 till Upsala för att
höra båda parterna och sammankallade det akadem. konsistoriet.
Här fingo nu vederbörande andraga sina olika meningar. Carte-
sianismen försvarades af Hoffvenius, understödd af Olof Rudbeck
d. ä., motståndare var hufvudsakligen domprosten Lars Stigzelius
Slutet på meningsutbytet, som ingalunda saknade skarpa repliker,
blef en förmaning till samtliga professorerna, hvari kanslern bad
dem iakttaga tre ting: »först se till, om den nya filosofien är
tolerabel eller onyttig: i förra fallet bör det goda utväljas och
med klara ord föreställas; sedan, att akademien så härvid som i
annat ej lider; sist jämväl, att tranquillitas ecclesix, som ock är
ett pretieust verk och värdt att bli ett ögnamått för alla våra
aktioner, ej störes genom att alltför ifrigt följa prejudicia aucto-
ris.» 1 Genom detta utslag öfverlämnades således den nya visdoms-
läran åt sakens egen utveckling och framtidens afgörande. — Ett
par decennier senare hade den nya filosofien vunnit sådan anslut-
parenterade öfver biskop Petr. Rudbeck 1701 och erhöll vid biskopsvalet
efter’ honom de flesta rösterna. Han dog 1709. (J. W. Warholm,
Skara stifts herdaminne.)
1 Atterbom: Minne af Olof Rudbeck d. ä. sid. 60—065.
+
Striden om
cartesianska
filosofen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
