Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
3) Den onda begärelsen kommer af ett litet rum i människans
hjärna, som kallas cellula eller glandula pinealis. »Men skriften lärer
oss klarligen, att all synd kommer af Adams första synd, hvilken
drog med sig hela den mänskliga naturens fördärf och den onda
begärelsen.» — Det blefve för långt att upprepa alla de anstöt-
liga, farliga och orimliga meningar, som finnas i Cartesii skrifter,
hvilka vid akademien nästan utan åtskillnad lästes. Fakulteten
har vid åtskilliga tillfällen allvarsamt uttalat sig häremot, men dock
intet kunnat uträtta därmed, »ej heller synes verket därmed blifva
hulpet, utan oenighet och missförstånd ibland docentes, konfusion
och irring hos discentes tager allt mer och mer öfverhanden. För
detta incommodo äro de. rena lutherska universiteter utomlands
fria, hvarest icke tillåtes, att Cartesius utan åtskillnad och under
slika noviteter publice eller privatim proponeras och läres.> —
Det vore ingalunda fakultetens mening att förskjuta eller förkasta
allt det, som var nytt »in scientia naturali aliisque artibus libera-
libus, allenast därför, att det nyligen är päfunnet>»; ej heller att
försvara och förfäkta allt, som finnes i Aristoteles skrifter, fast
mindre att å nyo indraga den skolastiska filosofien, utan att man
måtte »så handtera studium physicum och hvad sedan därmed
något närmare band hafver i disciplinis philosophicis, så att vår
evangeliska religions puritet icke kommer därigenom att lida».
Fakulteten föreslog och uttalade vidare som ett önskemål, »att
en tjänlig man, som både i den gamla och nya filosofien hade
gjort sig bekant och därhos god grundlig kunskap hade in studiis
theologicis, blefve förordnad till professionem physices, sedan att
densamme in lectionibus et exercitiis antingen följde någon viss
och för anstötliga meningar omisstänkt auctorem, om hvilkens val
af vederbörande förut slutas kunde; eller ock, att han toge sig
före, så snart honom görligt vore, efter all använd flit och plägad
kommunikation med lärda män in- och utomlands, som hade sig
res naturales nogare bekante, att sammansätta en physicam, hvilken,
då hon medels föregången censur och approbation befunnes riktig»
uti prelectionibus och exercitiis säkert och utan förargelse brukas
måtte, ändtligen publice autoriseras kunde, hvarigenom förmodligen
medels den Hösgstes tillhjälp, verket mer hulpes och sanningen
snarare styrktes, än igenom den allt för stora frihet, nu under ett
så fagert sken af libertate philosophandi och detestatione barbarici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
