Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Upsala akademi, hvari uttalades gillande af deputationens utlåtande,
och om filosofiens rätta bruk och öfning vid akademien sades,
att ingen sådan frihet må vara tillåten, som strider mot vår krist-
liga tro och lära eller det, som den Heliga skrift därom innehåller. 1
Lugnet vid akademien var emellertid ej därmed äterställdt,
utan tvistigheterna fortforo ännu några år och slutade först, då
de gamla stridsmännen dels aflidit, dels befordrats till andra platser
inom kyrkan, och. yngre män, som ej ställde sig så atvisande mot
en nyare tids friare riktning, intagit de gamles lärostolar. Då
Benzelius år 1687 förflyttades till Strängnäs, kom han ej att del-
taga i de strider, som efter den tiden fördes i Upsala om den
nya filosofien.
Det utan jämförelse viktigaste och mest omfattande af de
särskilda uppdrag, hvilka Benzelius, såsom vi sett, tid efter annan
erhöll, var hans deltagande i arbetet på den nya kyrkoordningen.
Vår redogörelse härför kräfver dock en kortfattad återblick på
denna frågas föregående öden.
År 1619 öfverlämnade prästerskapet till Gustaf Adolf ett ut-
arbetadt förslag till ny kyrkoordning, som nära anslöt sig till
Laurentii Petri kyrkoordning af år 1571. Detta förslag blef emel-
lertid ej af konungen fastställdt, kanske hufvudsakligast därför, att
han själf umgicks men planen att inrätta ett consistorium generale
såsom högsta myndighet i kyrkofrågor. ?
Som bekant blef denna plan aldrig förverkligad, hufvudsakligast
på grund af prästerskapets motstånd mot densamma.
Icke lyckligare aflopp drottning Kristinas försök i samma syfte.
Prästerskapet afböjde nämligen det förslag, som hon lät framlägga
vid 1649 års riksdag, och anhöll, att hon ville förordna en kom-
mitté af präster och lekmän att revidera kyrkoordningen, 3 I denna
begäran förenade sig rikets ständer. Drottningen förordnade också
en kyrkolagskommitté 1650 under ordförande af Axel Oxenstierna,
men efter tre veckors arbete åtskildes ledamöterna utan att sedan
vidare sammanträda. +
1 S. Bring. Handl. i sv. hist. II s. 134—136.
2 C. A. Cornelius. Svenska Kyrkans Hist. efter reformationen.
Förra delen s. 144.
3 C. A. Cornelius o. a. a. sid. 158.
4 C. A. Cornelius o. a. a. sid. 204.
Benzelii
deltagande i
kyrkolaye-
arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
