Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppbygga det nya Helsingfors av sten. Några
av de förnämsta privata stenhusen, som även
utförts enligt ritningar av Engel, ansågos
visserligen vara „prydliga och ståtliga," *) men
erfarenheten visade dock snart, huru svårt det
var att få tomterna bebyggda med stenhus,
varför den första planen övergavs. Det
bestämdes, att även i de centrala delarna av staden
trähus finge uppföras och träarkitekturen blev
snart den förhärskande i en betydande del av
Helsingfors. Länge kvarstodo också på flere
ställen små, oansenliga trähus från 1700-talets
Helsingfors. Elisabeth Blomqvist och hennes
syskon ha omtalat, att de ännu på 1840-talet
kunde minnas en av dessa gamla gårdar, som
egdes av vänner till familjen Blomqvist och som
var belägen mitt i den blivande storstaden
mellan de nuvarande Riddare- och Mariegatoma.
Där stod, byggt på en bergsknalle mot
Marie-gatan, ett åldrigt trähus med brutet och torvtäckt
tak, på skämt kallat „Hötel de ruckel" av
studenter, som hyrde sig rum där, troligtvis
på grund av att hjTorna voro billiga. Det
område, där Statsarkivet numera står, var ända
intill 1850-talet en vildmark med berggrund och
i) Torsten Hartman: Då Helsingfors blev huvudstad,
s. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
