Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruntimmer och bönder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drängar. Det enda, genom vilket jag sökt frigöra
mig och lossa på lagens fjättrar, är då jag
bestraffar. Farbror bestraffar enligt lag och jag
bestraffar på grund av en dunkel aning om rättvisa,
som är nedlagd i min själ. Unghinkarna skulle
antagligen göra en bomb åt mig och byråkraterna
skulle bura in mig, om de kände den rättvisa som
är bottensats i min själ.
— Nej, käre bror, jag tror att du börjar bli
högtravande. Det passar mig inte. Jag är
visserligen något berörd av groggen, men jag trodde
verkligen inte, att du skulle bli det, du som är
ung. Men — då du blir högtravande och jag
sentimental, träffas vi ju på samma bog. Skål, om
du har något kvar! Skål! Du börjar väl inte hålla
på kvinnornas rösträtt så här sent på kvällen?
— Nej, käre farbror, tvärtom!
— Ja, ser du, jag tror att ingen kvinna håller
på sin rösträtt om en riktig karl fått fatt i henne.
Hon får alldeles motsatta intressen. Och jag såg
i dag i en fruntimmerstidning, ett damblad var det,
ja, en sån där sentimental artikel, som skulle vara
litterär, gubbevars! Jag tror att det artar sig till
bättre tider. Det lilla fruntimret hade skrivit
alldeles som fruntimmer ska, att inga kvinnor äro
ägnade åt något så mycket söm att föda barn.
Allt det kvinnor producera i annan genre blir
undermåligt. Och det lilla fruntimret var nog
öppenhjärtigt att erkänna att det gör detsamma,
vem som kommer och lyckliggör henne. Hon
talade om ensamma kvinnor, ensamma kvinnor,
och påpekade, att de tysta ensamma äro just de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
