Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nästet - Intet är förgäfves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
henne. Och Edvins ord att en karl måste veta, om
han är välkommen — de orden lyste blixtsnabbt för
henne som en solstråle. Dessa ord lyfte impulsivt
Hillevis stela armar, Mr lion såg mannens, sin egen
mans armar lyftas. Och liksom naturen i kylig vår
länge stått med nakna grenar, men efter blott en dags
vårregn och en dags sol slår ut i ljuflig vårgrönska,
så upplöste sig allt det hårda och bittra, som under
åratal lägrat sig i Hillevis sinne. Och impulsivt tog
hon de få stegen öfver golfvet bort till mannen, som
äfven gått några steg emot henne, så att de möttes
midt i rummet.
Famn i famn, med armarna hårdt slutna om
hvarandra, hviskade Hillevi:
— Välkommen hem! Blif nu alltid hos oss.
Glöm det som varit. Vi ha saknat dig alla och sörjt
öfver dig! Barnen vilja ha sin far igen. Och jag . . .
jag . . . jag har hvarje natt legat och gråtit efter dig
— så har jag sörjt — så har jag längtat efter dig —
så har jag älskat dig — så älskar jag dig ännu . . .
Skymningen lade sig allt tätare omkring de
försonade makarna.
Himmel och haf sammansmälte såsom de två nu
återförenades själar smälte samman.
En blek månskära lyste på himmelen likt en
bebådelse om en ny dag, en ny lycka, ett nytt lyckligt
lif vid hvarandras sida.
Intet är förgäfves.
Intet — nej, intet uppå jorden har varit
förgäfves !
Om din ädlaste tanke ej blifvit handling — din
varmaste känsla smält med ditt ögas heta tår — om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
