Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat ia’namn af glada behof, efter de nästan äro
skilde ifrån de nödvändiga : de nödvändiga ltehofven
kunna få sin class ibland mödorna, och deras
fyllande äger en större känsla än glädje.
Men, efter de sa kallade glada behof finnas till i
naturen, äro de likväl nödvändiga?
De äro nödvändiga för somliga Folkslag; ty
en lindrig möda ger en lindrig hvila, och då måste
i denna hvila ännu göras arbeten, för at undgå
ledsnaden.
Rvarifrån kommer Ig ekan?
Ifrån behofven.
På hvad sätt?
Bebofvet i sig sjelf är en nöd, och behofvet,
som är fyldt, är en lycka.
Mcnniskans lycka lär vara densamma öfveralt, så
snart alla hennes behof fyllas, oeh monne ieke, på
den starkt af sina angelägna behof upprörda
men-niskan, känslan är i behofvets fyllande äfyen så
stark, som känslosumman är stor af alla lindrigt
fylda behof hos en annan ?
Visserligen.
Men, som phgsiguen oeh lifvet ha en gräns, kan
en menniska vara så stark, at hon då skulle kunna
känna med en enda känsla så mycket, som en annan
känner med många oeh åtskilda känslor i ordning?
Nej.
Men monne minnet kan vara så tilräekligt, at en
menniska, som käntur lindrigt oeh serskilt, det vill
så mycket säga, som hade sina känslostunder
up-spädda med mycken tid, kunde anse sig i likhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
