Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NS
icke tycktes märka det. Han red före och måste tvif-
velsutan känna mycket väl till den villsamma trakten,
efter som han utan betänkande beständigt visste att
finna de minst branta och farliga öfvergångar mellan
klyftorna och de nedrullande klippblocken, som det
ösande regnet efter hand gjorde så glatta och slippriga,
att hästar och mulåsnor flere gånger gledo ut och
hotade att störta ned i djupet. Han satt och såg
framför sig, med böjd rygg och utåtvända, stretande
ben. Han tog sig icke vidare bra ut i den blågröna,
genomblötta öfverrocken, som klibbade fast vid krop-
pen och besvärade alla hans rörelser. Paola och frö-
ken Fleuron sutto insvepta i sina regnkappor, hvilkas
uppslagna hättor nästan dolde deras hufvuden och läto
vattnet strömma nedåt alla sidor, utan att det dock
trängde in till dem. Betjenten Baptiste afslutade tåget;
han var en gammal ryttare, hade fått den störste och
starkaste hästen och fördref tiden med att gäspa eller
i smyg tända en liten träpipa, när han trodde att den
unga fröken icke lade märke till honom.
Här och hvar blef stigen efter hand så smal och
obanad, att djuren knappt kunde få plats att komma
fram, klippa följde efter klippa, splittrad, öfverhängande,
hotande att rulla ned i nästa ögonblick. På andra
ställen voro alla spår af väg försvunna, cistus, smul-
tronbuskar och ett intrassladt buskage af ekris fylde
sprickorna. När de kommo till ett sådant hinder,
stannade Zevaco, och de andra följde hans exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
