Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lockat dem i, och dödsklockan, hvilken ljöd som en
varning för de bedragne, skulle kanske vara ett tec-
ken för angriparne.: Ett oförsigtigt aflossadt skott
skulle i detta ögonblick ha framkallat förfärliga olyckor;
det var icke längre vendetta mot en enskild man som
här hotade, utan ett slagtande mellan två samman-
packade hopar, upphetsade af vrede osh hämdlystnad,
af hatfulla lidelser. Processionen skingrades. Männen
veko till baka, dolde sig inne under murarne, trängde
upp i husen, alla afvaktade hvad nästa ögonblick
skulle föra med sig. Den tryckande tystnad, som nu
hvilade öfver platsen, var mera hotande än skriken
nyss. En man stod dock synlig för alla, medan de
öfriga drogo sig till baka. Det var Santandra, Han
stod på en stengärdsgård, väldig i sin bålstora gestalt,
och såg sig omkring, som om allt hvad här försiggick
icke rörde honom. Två gånger riktades en bössa
mot hans bröst, två gånger sänktes den åter, Han
såg så lugn och oförskräckt ut, den gamle corsicanen,
han kunde hämnas, men icke förråda — Santandra
stannade qvar. .
"Tystnaden afbröts åter af ett nytt uppträde. En
man kröp upp för den smala trästegen in i öppningen
under klockorna och fick först den ohyggliga klämt-
ningen till att upphöra; derefter uppstod en kamp,
två brottades der uppe, krökte och slingrade sig om
hvar andra som ormar, tills den ene föll, hvarefter
den andre lyfte honom upp från golfvet och bar ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
