- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
60

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hang med annat än den poetiska drömmen i ett
yng-lingalif, tills jag oförmodadt uppväcktes från drömmens
skära morgonrodnad till verklighetens glödande
middagssol. Jag fick se den unga flickan på nära håll, jag fick
fritt tala med henne, gifva henne en lektion i sång, och
hvilken sång!... Jag fick återkomma och jag kom
med hopp, ty händelsen, nej, Gud hade under tiden
verkat för mig, och det var ej mera fråga om den
stackars drömmen.

Under den natt, jag tillbragt från hemkomsten i
går afton, då jag fick den grymma biljetten — sedan
mina egna ögon förut låtit mig begripa, hvad som skulle
inträffa —, har jag varit i ett tillstånd, hvilket ej
tilllåtit mig att tänka klart. Nu är jag dock lugn till en
viss grad.

Men skulle jag också icke vara fullkomligt lugn,
så är jag i alla fall tillräckligt redig för att kunna
förklara följande:

Jag älskar, och jag är icke ovärdig fröken Emmy.
Jag begär henne till mitt lifs följeslagerska? Hela min
tillvaro skall derigenom lyftas, förädlas och saliggöras —
och hon skall bli lycklig.

Det kan aldrig falla mig in att i hemlighet söka få.
hennes ja, innan jag hos hennes moder nedlagt den
ödmjukaste bönfallan, att ej bli förskjuten. Och för att
visa att jag begriper, det en mor måste tänka praktiskt
i närvarande fall, så nämner jag, hvad jag hittills glömt,
men i natt lyckligtvis erinrade mig, nämligen att min
salig farmor vid min födelse insatte i min farbrors
rörelse en summa penningar, som under tjugotre år vuxit
till ett kapital, hvilket nu bör gifva en afkastning af
omkring två tusen riksdaler. Men denna summa är
som den ej tillhörde mig, intills att jag ingår i
äktenskap, och äfven då får blott räntan begagnas. Men
med mitt arbete såsom tillskott blir det nog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free