- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
125

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inne i sängkammaren lyste äfven den matta
nattlampan, bestrålande med sin fattiga bleka glans den
fram och tillbaka sväfvande gestalten af en hustru, en
mor, som för hvar gång hon kommer till venstra sidan
af den stora sängen, böjer sig ned och välsignar den
sofvande engeln, yngste sonen, och hvar gång hon
kommer till den högra, har samma varma välsignelse
för den äldre, som alltid har rättighet att, när helst han
vaknar om natten, få stiga ur sin bädd öfver till faderns
sida och insomna igen hos honom.

Men under denna långa natt — klockan hade
längesedan slagit ett — hade fadern ännu icke, oaktadt han
var hemma, lemnat sitt eget rum, och då Emmy
fortsatte sin vandring ute i salen, midt igenom den stora
glänsande månfloden, stannade hon för hvarje vandring
vid dörren till korridoren och gläntade mycket
försig-tigt derpå, och for hvarje gång hörde hon samma ljud,
sin mans tunga steg, då och då tvärstannande, liksom
en plötslig tankegång uppsprungit hos honom, men lika
plötsligt sprungit tillbaka, ty stegen återtogo sin
regel-messiga tyngd. Och för hustrun, som så väl lärt sig
studera dessa steg, bådade de allt annat än ett fridfullt
öfverlåtande till nattlig hvila.

Hvilken betydelsefull dag hade det ej också varit,
denna, som med sista tolfslaget fullbordat sitt lopp! Det
var den dagen, på hvilken Vincent Rossby inlemnat sitt
stora verk till kungliga operans antagande eller
förkastande. Detta verk var likväl så pass fördelaktigt
omtaladt förut, att det senare kanske icke just var att
befara. Men antagandet var en sak, fördelandet af
rollerna en annan, och allmänhetens uppfattning en
tredje, att icke ens nämna de många konflikter, som
måste uppstå inom alla områden, der pröfning skulle
ske. Vincent visste mer än väl, att han bland lyriska
scenens artister, på både qvinliga och manliga sidan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free