- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
366

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

repar, att du har orätt i, att för ett sådant studium
uppehålla tiden för vår förening, då du just genom den
blir i tillfälle att göra vida grundligare forskningar. Jag
kan svära på, att af alla de qvinnor, som i egenskap
af fästmör bemödat sig om att grundligt lära känna
den person, med hvilken de skola förbinda sitt öde,
det knapt finnes någon, som, en gång hustru, icke tror
sig göra bekantskap med en alldeles ny man. Men
han torde kanske också utsättas för öfverraskningen
att göra bekantskap med en alldeles ny qvinna.

Ser du, min dyra Mariana, detta är en naturlig
anordning af de många olika förhållanden, med alla
vigtiga följder, hvilka skapas just genom äktenskapet.
Icke behöfver väl mannen derför bli hvarken en björn
eller en tiger, hvarken en slaf eller en despot. Men
hvad han, liksom hvarje sådan individ, utan tvifvel
behöfver, det är en öfverseende ledsagarinna, mild och
kärleksfull, förståndig och i allt granlaga, både gifvande
och fordrande aktning. Är hon sådan, grundlägger hon
från början ett ädelt, säkerligen aldrig missbrukadt
välde, hvilket mannen, troligen utan att ens veta derom,
underkastar sig vida längre, än det slags välde, hvaruti
ensamt kärlek och passion äro de hufvudsakliga
elementen.

Hvad hustrun deremot, efter hvad jag fullt och
fast tror, kommer till korta med, är, om hon föresätter
sig att genom något slags små, fina konstgrepp tillvälla
sig makt. Mannen är känslig för allt slags usurpation;
deremot är han förvånande svag för den, han sjelf
skulle lida mest af att såra, nämligen den ömma och
tillitsfulla.

Jag nästan fruktar, att jag med denna af handling
fullkomligt skrämt dig, men då du nödvändigt ville
forska i det okända, borde jag underlätta mödan för
dig. Och nu skall jag äfven förtro dig, att jag har fel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free