- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
406

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»I morgon börjar jag samma kretsgång som
vanligt,» yttrade doktor Myntzing, när han på återvägen
från sin färd träffade vännen Bjömberger, hvilken
kommit för att, i händelse af behof, erbjuda sin arm.

»Du är högligen efterlängtad,» svarade kaptenen,
men hans utseende tydde på något bekymmersamt.

»Sådan min du gör, broder! Om jag ej halt att
ömsom glädja och förarga mig åt alla de förtroenden,
som under min konvalescens gjort mig till praktiserande
sängläkare, så skulle jag tro, att alla patienter tänkt
vända mig ryggen, i stället för att längta efter min
ankomst.»

»Min käre Lademir, inte får du väl ställa en
gammal vän till ansvar för en min! Jag kommer just från
din fru, som för första gången anförtrodde mig, att
hon vore i högsta bryderi och ordentligt på väg att
känna sig ond.»

»Något sådant har hon aldrig förtrott mig. Men
du har dina företräden.»

»Naturligtvis skall du och dina känslor alltid skonas,
synnerligen vid det här tillfället.»

»Men hvad är det då? Icke kan väl min alltid
rådiga hustru känna sig i synnerligt bryderi öfver, att
min stackars grefvinna tiggt sig qvar ännu en vecka,
ehuru unga fröken fått löfte att komma. Hon får hålla
till godo med att ligga, hvar det bär till så länge, och
fruntimmersbägaget får väl föras in i mitt yttre
mottagningsrum, tills man hinner ordna. Jag hoppas
emellertid, att hon ej tager sig den dristigheten att göra
hemgång i min egen tillflykt. Men du vet, broder
Wilhelm, att du får hemta henne och resgodset, du är en
vän till hennes svåger, kapten Silverlo, som rent af
trugat henne på oss. Men icke var det detta, du menade,
att Mariana lagt vid sig?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free