- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
249

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag hoppas att mamsell Lydia nu haft tid att gå
så långsamt, att hon ej är trött, utan kan gå fortare
tillbaka, ty någon predikan får hon icke afhöra den
här gången ... Kan en tänka, att jag på morgonen haft
bref från Justine. De blygas icke att komma en hel
vecka för tidigt, och de inträffa kanske i eftermiddag.
Lydia vet således, att det är nödvändigt att skynda sig
hem för att göra de två rummen i ordning... Det var
nu ett spektakel också, att hela nytorkade tvätten skulle
läggas deruppe!»

»Min bästa friherrinna,» svarade Lydia lugnt och
mildt, men också fullkomligt frimodigt, »jag skulle helst
ha sett att kläderna fått bäras upp på vindskontoret,
men jag vågade icke vara olydig mot friherrinnans
befallning ... Det blir ganska svårt att få bort den
otref-liga luften så hastigt och äfven att få bort sjelfva
kläderna.»

»Icke skall väl mamsell Lydia förrätta det arbetet?»
frågade Edmund ifrigt.

»Kanske att du, min vän, vill hjelpa henne!» inföll
friherrinnan försmädligt. »Men Lydia har naturligtvis
Kerstin till hjelp.»

»Kerstin, som ligger uppsväld i fluss och tandvärk?»

»Så får det väl bli köksan!»

»Men, farmor, då få vi ju ingen middag... och
jag är redan hungrig!» vågade en af gossarne invända.

»Svante är en märkvärdigt klok pilt!» förklarade
Edmund. »Och som jag ser på Manne, att han delar
sin broders åsigt, föreslår jag att gossarne följa mamsell
Lydia hem.»

»Och informatorn följer kanske disciplame?»
mumlade friherrinnan, under det Edmund hjelpte henne ned
ur trillan.

»Nej, min bästa tant, det uraktlåter jag: en sådan
tjenstaktighet skulle icke vinna mamsell Lydias bifall.»

Cartin. III. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free