- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
221

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tomma planen, dit fruarna i skymningen, förklädda till
madamer, skulle begiva sig, vägledda av maj or skans
erfarna Britta, vilken hade fullkomlig kännedom om
de minst bemärkta vägarna dit.

Men det var ännu någon annan, som var intresserad
av denna aftons utgång. Vi mena Leonard, som även
fatt nys om saken och vilken nu mellan fyra och fem
på eftermiddagen ankommit till staden för att, fruarna
oåtsporda, under det djupaste inkognito göra dem
sällskap på deras upptäcktsfärd.

Med klappande hjärta avvaktade han den bestämda
sextimmen och räknade lika otåligt på klockan som
någonsin fruarna. Slutligen blev det skumt. Ännu var
det väl för tidigt, dock... han kunde ju så gott gå ut
och driva som sitta inne. Och så svepte även Leonard
sin kappa tätt omkring sig, men log, då han svängde
om hörnet, ty det föreföll honom ändå på det hela
löjligt, att han skulle spela en sådan där romanroll och
komma smygande i kringsvept kappa.

Slutligen fattade han posto bakom ett ärevördigt
bokträd. Här hade han icke allenast ett fullkomligt
skydd, utan skulle även obehindrat — såvida månen
icke behagade gå in i någon sky — se allt vad som kunde
tilldraga sig på själva planen, vid vars ena sida Nicke
Mattsons stuga låg... alldeles såsom man får se det
arrangerat på teatern.

För att styrka sitt tålamod började Leonard roa sig
med att tänka på, vad mamma och Monika skulle säga,
ifall de såge honom i detta läge. Men... nu kom en
hastig suck att blanda sig med löjet. Fru Hedvigs
läppar hade icke lett på länge, och om Monika log, var det
endast matt och av gammal välvillig vana. »Jag kunde
just låta bli att tänka på det, som icke är muntert, då
jag enkom gått ut i ett ärende, där jag behöver hålla
mig vid friskt kurage! Tänk om Constance verkligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free