Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Annandags-morgonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något, som försäkrade mig att jag kunde vara
utan oro för Lavinias framtid och att jag
borde tro hans ord, som buro sanningens prägel."
"Och hvilka voro dessa ord, min älskade?"
“’Rudolf,’ sade han, Var öfvertygad att jag
förstår skatta din systers värde och att det
skall bli mitt förnämsta bemödande att söka
bibehålla den aktning och hjertliga välvilja,
som jag hoppas att hon redan hyser för mig.’“
“Aktning och välvilja!" upprepade Julia
förtretad. “Vore du nöjd med det Rudolf?
Himmel — du skulle döda dig af förtviflan, om
jag ej hade något bättre att skänka dig.“
“Ja, för mig vore det för litet, och om
jag också icke grepe till ett så strängt medel,
du lilla egenkära, så ville jag ändå ej ge mycket
för lifvet, då du toge bort kärleken. Men
andra, som icke blifvit vana att hvar dag gästa
i himlen, kunna rätt väl berga sig på jorden,
och således får du icke betaga mig hoppet att
de blifva lyckliga på sitt sätt.“
“Nej, min stackars Rudolf, det.vore
verkligen bra elakt. Men jag såg också i går afton
ett uttryck i någons ögon, och det var icke
mycket lofvande. Vi få väl emellertid se hvad
morgonen för med sig... Jag hoppas att
jungfru Beata lagat allt i ordning för frukosten?"
“Kanske, min engel, behöfver du ändå
sjelf kasta ett öga på den! Jag har verkligen
ett par gånger då Lavinia varit borta, funnit
bordet icke alldeles fullkomligt fint ordnadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
