Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des förhållande,•under de fem veckor
gräsenk-lings-tillståndet fortfor, att hon tio gånger slog
vad med sin egen tystlåtne älskare, att det var
med ryttmästaren precist som med vissa andra
personer, att han ej sjelf kunde begripa hur
kär han var. “För det är så, min kära herr
faltväbel, att en del karlar, gud hjelpe mig, är
blygare och enfaldigare än gåsen, som simmar
der borta i dammen!“
Det var till följe af dessa sunda slutsatser
som fru Brunsberg fattade den föresatsen att,
hvar helst det kunde låta sig göra, skickligt
och oförmärkt hjelpa under och blåsa på.
Så till exempel brukade hon ofta helt
oskyldigt utbrista, då hon sjelf med matbud
trädde in till ryttmästaren, der han satt i det
omnämda kabinettet: “Herre gud, hvad det
är ödsligt efter hennes nåd, precist som ena
väggen vore ute! Kors, i det här fönstret ser
jag henne, när jag vill, då hon så mången
gång stod bakom gardinen och blickade efter
om herr ryttmästarn skulle komma tillbaka
från jagten.“ Sade då ryttmästaren med
tvungen likgiltighet: “Det kunde väl icke särdeles
intressera henne?", låtsade fru Brunsberg göra
stora ögon____ “Inte intressera?... Jo men,
menar jag det, eftersom hon fler än en gång
kom springande ner till mig, för att höra åt
om allt var i ordning och ingenting saknades
hvarken nere eller på herr ryttmästarns rum.“
Men se nu, då hennes nåd var återkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
