Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt sinne, som icke öfver höfvan fjesar för sin
hustru; det oaktadt Sr han i grunden mera verkligt
god, mera öm och undseende, än hon kanske för—
tjenar. Men menniskorna, som endast se det yttre
af förhållanderna, eller rättare se ingenting, utan
mäste åtnöja sig med gissningar (emedan vi
nästan ännu icke visat oss utomhus), taga på detta
sätt sin skada igen. De anse Ludvig högmodig,
efter han saknar nöje i det sällskap orten
erbjuder; och för att få hämnas häröfver, tröstar man
sig med att säga det han gör sin hustru olycklig.
Men jag, min Rudolf, bedyrar dig att detta icke är
sanning. Huru många gånger har han icke med
öppet förtroende kommit mig till möte! Och om
det då ej mellan oss blifvit ett så innerligt
förhållande, som det kunnat blifva, så är det icke
hans, utan mitt.fel; ty jag, Rudolf, har att förebrå
mig (detta blifva likväl mellan oss båda) att icke
ha uppfört mig alldeles rätt!”
"Jaja, detta förekommer mig icke osannolikt,
när jag granskar de grunder, hvarpå du ingick din
förlofning. Skulle det då vara din skull att .. . med
ett ord, man vill veta att ni lefver i ett snart sagdt
fullkomligt fremmande förhållande till hvarandra.”
”Min bäste, älskade Rudolf,” svarade hon mildt
men allvarligt, ’’jag vet att du sjelf är den förste
som erkänner att det inom ett äktenskap kan finnas
omständigheter, dem ingen har rätt att efterforska.
Men tro mig, att vi befinna oss så långt ifrån
att vara olyckliga, att, i fall dessa rykten icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
