Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änka, som nyligen erhållit den hårda sorgposten, att
hon förlorat sin make, varvid hon insjuknat. Som detta
emellertid icke var någon hemlighet och det
uppriktigt gladde den hederlige mannen, att hans hustru
så varmt deltog för andra olyckor än dem hon på
bivägar sökte utleta, svarade han i godlynt ton:
»Varför icke, kära Henriette! Det skall du visst få, och jag
tackar dig till och med för ditt deltagande, men du
måste vänta, tills den farligaste krisen är förbi: nu är
hon nästan utan sans,»
»I Guds namn, min vän», utbrast doktorinnan,
förtjust över ett så utomordentligt förtroende, »är krisen
redan över .. . Var det gosse eller flicka?»
Doktorn, som åter höll på att föra orren till
munnen, släppte den handlöst på tallriken, och hans ord
föllo i den mest prosaiska form man kan tänka sig:
»Henriette», sade han mycket allvarsamt, »vad är nu
på färde?»
Fru Manning, något bragt ur koncepterna genom
detta utrop, vilket hon, lindrigast sagt, fann
otillbörligt, återtog likväl modigt: »Nå, var det så
besynnerligt? Vad du kan ta’ illa vid dig. År det icke en
gosse eller flicka, så är det kanske ett litet
missfoster, som du kan fröjda dig åt att få lägga i
vin-spiritus.»
Nu måste doktorn le. »Jag vet icke, Henriette, vad
det är du fått i huvudet», sade han, »men sannerligen
är det icke något befängt. Gubben Brudes sista olycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
