Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För att se pappa försatt i samma belägenhet som
mig själv? Nej, nej, det är omöjligt!»
»Kan du tro, gosse, att jag är så retlig? Nej, min
själ, stå icke mina nerver bi! Ut med det... du har
väl, för f-n, icke gjort dig skyldig till någon sorts
skandal?»
»Jag ... nej, i det hänseendet kan pappa vara
mycket lugn, och var tillika säker, att om jag icke bestämt
insåge, att ett förtroende skulle förvärra denna
skugg-sak... jag nämner den så med flit. . . behövde ej
pappa uppmana mig därtiU!»
»Ditt fasta beslut är då att tiga?»
»Ja . . . Men nu måste jag resa: jag har ännu mycket
att uträtta i afton... det är redan sent.»
Majoren skakade på huvudet. »Gud låte dig gå på
rätta vägar, min son!» sade han bekymrad. »Kan du
ge mig handen därpå, så vill jag tro dig och söka att
glömma bort hela affären.»
»Gärna bägge, pappa!» utbrast Richard, och hans
öga, i vilket den trofasta redligheten uppenbarade sig,
såg öppet i faderns.
Richard ilade bort, sadlade själv sin häst och red
i den svala, månklara natten tillbaka åt Tyringsholm.
Det var så mycken hetta i det unga blodet, och oron
drev honom rastlöst framåt. Hästen tycktes även ha
fått något därav . .. gnistorna flögo om hovarna.
Ju närmare Richard nalkades det gamla
möderne-hemmet — detta fideikommiss, till vilket han varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
