- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
287

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stark och rask som en björn. Låt mig fara ut och se, om
jag ej kan skaffa någon fisk till i afton!»

»Nå, så tag Erik med dig, då, din envisa varelse, och
kläd väl på dig!»

»Frukta ej’ för det, mamma. .. Farväl med er alle
samman!» Med ett språng var Willy utom dörren.

»Hvilken förträfflig gosse», sade Waldenberg, i det han
närmade sig och satte sig vid fruntimrens bord, »ett ljust
hufvud och ett varmt hjerta, läraktig och uppmärksam!»

»Ja, han blir sin fars afbild!» inföll fru Hermer med
ett vekt uttryck af moderlig stolthet. »Vi tacka Gud för
hans goda anlag ... Men, herr Waldenberg, jag har suttit
här för mig sjelf och öfvertänkt de åtskilliga förslag, ni visat
oss, till förbättrande af den gamla inredningen på
Engelviken, och det har fallit mig in, att det skulle blifva af
väsentlig nytta och göra, att rummen mera harmonierade med
hvar andra, om den stora, hvälfda förstugan, hvilken lik en
korsgång i en kyrka delar sig åt alla fyra sidor, kunde
förändras. Åtminstone åt vestra sidan, der de så kallade
statrummen ligga, borde den omskapas till ett slags
föreningspunkt.»

»Jag har tänkt på det samma», svarade Waldenberg,
»och inväntar blott löjtnanten, som jag stundligen kan vänta
från Björkö. Baronen bad mig inhemta hans råd.
Emellertid vet jag förut, att han med särdeles nöje och
tacksamhet skall mottaga en och annan vink af damerna, hvars
in-sigter i den inre anordningen äro ofelbara, och jag kan
således försäkra, att en del af korsgången skall förändras...»

Här afbröts Waldenberg genom Willys hastiga
återkomst... »Mamma, Gina, Waldenberg», ropade han, innan
dörren väl var öppnad, »jag har redan dragit upp en
ofantlig fisk. .. se här!» Han visade på en gäst, som följde
honom tätt efter.

»Och så springer du förut!» sade fru Hermer och steg
upp. »Välkommen, herr löjtnant, till edra gamla vänner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free