Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosas km der. Då sänkte sig hans ögonltfct
bast ig t, och med temligen lugn ton yttrade
ban: ”När mamsell Widen vill hedra mig
med lyckan af en dans, vika alla betänklighet
ter. Jag skall hafva den äran att utfordra
aain erhållna rättighet, då tiden är inne.1*
Han bugade sig djupt. Rosa smålog och
gick till en annan sida af rummet.
Mannerstedt återtog sin förra ställning, och hans
spanande blick upptäckte, att Rosa knappt
satt sig, förrän hon omringades af den mängd
fjärilar, hvilka, fladdrande omkring henne,
täf-lade att fästa hennes uppmärksamhet.
Härunder kunna vi, som opartiskt betrakta denna
brokiga tafla, se huru kapten Ling, efter
åtskilliga mycket oskyldiga rörelser fram och
åter, ändtligen, liksom af en händelse,
kommit ned till hörnet, der Hilda Borgensköld
befann sig. Någon, som innehade platsen
bredvid henne, hade ovetande det ädelmodet att
sniga upp, och genast intog Ferdinand den.
Den unga, något bleka, men likväl intagande
flickan vek förlägen på snörena af sin pirat,
och såg åt motsatta sidan af rummet, om ej
någon passande utväg till uppbrott kunde
upptäckas. Men alla platser voro fyllda, och
vid dörrarne hade en mängd herrar slagit sig
ned. Hon måste således tåligt foga sig i sitt
öde och sitta qvar, ehuru detta far det
värsta af allt.
Professorn, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
