Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Musikalisk soaré. Ett kallt bad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med blandade känslor af fröjd och vemod inträdde
Augusta i sin- liUa kammare. .Det första föremål, som föll
henne i ögonen, vät ben nes piano, hvilket hade sin plats
midt-emot det enda fönster, som upplyste denna klosteråika celL I
hennes tyoke var det ej den minsta bland dagens lyckliga
hän-delser att hon fått behålla sitt kära instrument. Huru mången
lång och smärtsam afton, då hennes minne sväfvat i det
förflutna och frammanat de ljusa bilderna från barndomen oeh
tidigare ungdom, eller då hennes tankar dröjt vid det
närvarande, då hon 8ett sig öfvergifven af jetnnåriga väninnor
samt till och med känt ett slags saknad öfver förlusten af de
^ärilar, hvilka fordom fladdrat omkring henne, men na lemnat
den undangömda blomman — huru ofta hade icke då
instrumentet varit hennes enda nöje och förströelse, ty hennes
faders ypperliga boksamling hade vandrat samma våg som hans
öl-riga egendom. Nu, i den lugha, glada känslan att
omständigheterna ieke mera kräfde detta off<ar af honnes barnsliga
kärlek, satte hon den ene af de två stolar, »om funnos i rummet,
framför sitt piano, öppnade det och slog några ackorden.
Augusta von Spaldens ovanliga musikaliska anlag hade
blifvit sorgfälligt utbildade, och hennes milda, klangfulla och
böjliga röst hade något obcskrifligt hänförande. fifter en
stund började hon en af sina älsklingssånger. De stilla,
heirr-liga tonerna i den tysta aftonstunden upphöjde hennes själ:
hon spelade och sjöng med en djup känslas hela ingifveise.
Då föreföll det henne som liksom hade några främmande
toner sällsamt blandat sig med hennes. Hon lät de små fina
flagrarne hvila på tangenterna och lyssnade med sp&nd
uppmärksamhet. Allt var tyst — hon trodde att det varit ett
foster af hennes upprörda inbillning och började en ny sång,
och nu hörde hon tydligt de c^jupa fylliga tonerna af en
manlig röst ackompanjera sin egen. Detta kunde icke vara
inbillning — men hvarifrån komtno de? Hos deras granne,
guldsmeden, fans ingen» som kunde misstänkas för ett sådant
gal&nteri. Nyfiken gick Augusta till fönstret, men tog bestört
ett steg tillbaka, då han i ett fönster midtemot såg en hög
manlig gestalt, upplyst af det klara månskenet. Den
främmande gjorde en lätt bugning och försvann.
Hon skyndade att nedfälla rullgardinen, hvilket hon ofta
glömde, af den orsak att rummet låg åt deras grannes
bakgård och hon visste att i guldsmedens söndagsrum inga ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
