Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet af “Væ Victis“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrigt som förut. »Vi ha ingen tid att förlora, det
återstår ännu mycket att göra. Värdinnan kom i
detsamma in med soppskålen.
Den förestående resan upptog tydligen Alexej
Stepanovitsch helt och hållet. Under middagen åt
han med en slags feberaktig upphetsning, som om
han icke lade märke till, hvad han fick i sig. Och
hela tiden berättade han oafbrutet om sina
förberedelser till resan, om de inköp, som han gjort under
dagen, och om de upplysningar, han lyckats inhämta
rörande Rivieran. Vid hvart och ett af hans ord
sammanpressades Marjas hjärta allt mer och mer
smärtsamt. Hon var icke i stånd att svälja en enda
bit; tårarna stockade sig i halsen och hotade att
kväfva henne.
Ack, det var sant. Mascha, jag träffade i dag
Oserof på Nevsky, yttrade Alexej Stepanovitsch
plötsligt. »Han sade. att han kände till en bra och
billig pension i trakten af Nizza, men han hade inte
adressen på sig, och därför bad jag honom komma
upp hit till dig vid sextiden och lämna mig den.»
Dessa ord rågade måttet. Skulle nu, då de på
sin höjd hade två. tre timmar att vara tillsammans,
en främmande människa komma till dem och taga
ifrån henne de sista minuterna, minuter så dyrbara,
att hon för deras skull nästan var färdig att förlika
sig med den oundvikliga sorgen af hansafresar Och
detta sade han så enkelt och obesväradt, som om det
vore det alldagligaste i världen! Hon erfor en stin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
