Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet af “Væ Victis“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det han halfhögt förklarade libretton för henne; hans
mor hade redan ett par gånger förargad sagt åt honom,
att icke prata, medan de sjöngo. Efter spektaklet
följde Marja Petrovna hem med till Sivertsofs för att
dricka te. I sin svarta sidenklädning med en
blekskär ros i det ljusa håret och upplifvad af musiken,
var hon denna afton ovanligt till sin fördel. Vid
tebordet grcpos både hon och Alexej Stepanovitsch af
en slags barnslig uppsluppenhet. Hon ryckte till sig
en anteckningsbok, som händelsevis stack upp ur
hans ficka, och hotade att läsa alla hans hemligheter.
Med skämtsam förskräckelse försökte han taga igen
sin tillhörighet, men hon ville icke släppa den,
utan sprang slutligen upp från bordet och hoppade
upp på en stol, hållande rofvet högt öfver sitt
hufvud. Sidenklädningen smög sig tätt efter hennes
smärta figur med den uppsträckta armen, hvilket kom
bysten att teckna sig i vackra linier.
Sköldpadds-kammen, som fasthöll den höga hårkorgen, flög ur
af den häftiga rörelsen, och ett svall af blondt,
silkes-lent hår föll ner öfver ryggen på henne, långt nedom
midjan. — Alexej Stepanovitsch rusade fram för att
samla upp hennes kringströdda hårnålar, och krypande
på golfvet vid hennes fötter, såg han upp till henne med
oförställd beundran. Men plötsligt kom han att vända på
hufvudet och uppfångade moderns blick, som med ett
missnöjdt, nästan ovänligt uttryck var fäst på honom.
Efter den aftonen svalnade märkbart Katerina
Ivanovnas varma förtjusning för hennes unga väninna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
