Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fragment ur en roman från Rivieran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack, jo visst, för all del! Naturligtvis har jag
läst det. Jag kom bara inte ihåg ert namn, jag
gissade inte genast, att det var ni, inföll han hastigt.
Denna fråga intresserar också mig mycket, och jag
är förtjust att ha råkat er. Jag har själf en skola
där hemma på landet, och jag hoppas, att ni vill
hjälpa mig med edra råd. Jag hoppas att lära mycket
af er!»
Bara jag inte gått för långt, så hon begriper, att
jag skämtar med henne, tänkte han oroligt.
Men det kunde inte falla Maryi Nikolajevna in.
Hon hade alltid lefvat i en krets, där man behandlade
vissa frågor med största allvar och icke tillät sig att
skämta med dem. Dessutom var Svantsefs namn i
hennes ögon omgifvet af en särskild gloria. Hon
gick genast helt och hållet upp i detta för henne så
intressanta ämne och började fråga Svantsef om hans
skola.
Pratande på detta sätt, kommo de till Nizza.
Vid stationen möttes Marja Nikolajevna af sin kusins
man. målaren Janofski. Han var omkring fyrtiofem
år, ännu ungdomlig och ganska ståtlig. Genom en
bredskyggig grå filthatt och ett kort skägg ä la
Ru-bens bemödade han sig att ge ett slags spansk prägel
åt sitt fylliga, blomstrande, äkta ryska ansikte med
breda, obestämda, liksom i hvarandra flytande drag.
»Kors, Svantsef! Hur kommer det sigr frågade
han förvånad vid åsynen af Micliail Michajlovitsch i
sällskap med kusinen. Svantsef förklarade, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
