- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
413

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

413

så fullkomligt uttryckt rlet allmänt och rent menskliga i
nästan alla dess skiftningar, att bildernas namn och begrepp
belt och hållet sammansmält med föreställningarne om sjelfva
de olika karaktererna. Hvem har sett en Apollo, en
Bacchus eller Hercules, en Venus eller Juno eller
Hebe, och tänker sig dervid först den eller den Grekiska
guden, gudinnan eller hjelten? Den vore åtminstone förr
boren antiquarius än menniska. Nej, den idealiskt
fullkomliga mennisko-gestaltens rena herrlighet, behag och
majestät är det, som först slår och hänrycker hans blick;
och namnen bli honom sedermera blott namn på dessa
allmänna karakters-uttryck. Den Grekiska konsten är
derföre nationell, eller kan bli det, öfverallt, hvarest begreppen
om mensklig skönhet med den äro ense. Och att behandla
den såsom ett lån, hvilket Nordens ofta omförmälda kraft
ej skulle behöfva från Södern; att anse den nyare konstens
bemödanden i den gamlas spår såsom en onationell
härm-ning af någonting för oss främmande: allt detta kan ej
annorlunda förstås än såsom det sällsammaste af alla
missförstånd. Ty slutligen stannade ändå hela denna
nationalitet, som man äfven ville ålägga bildhuggaren, i bisaker.
Den kroppsliga skönheten måste alltid bli hans syftemål
och regel. Det hör till hans konst. Ar detta en gång
gifvet, så härmar ban också alltid antiken, äfven utan att
vilja härma den, och uppgiften må vara tagen hvar som
helst. Thor är t. ex. i den nordiska mythen styrkans
sinnebild. Man uppgifve åt konstnären detta ämne. Han
skall alltid arbeta sin bild i meningen af en Hercules;
emedan den manliga styrkans öfvermäktiga fullhet ej bättre,
ja knappt annorlunda låter sig uttryckas. Om han nu gåfve
denna Hercules hammaren i stället för klubban och kanske
björnskinnet för lejonhuden, och kallade honom Thor,—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free