- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Tredje bandet /
418

Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betraktelser i afseende på de nordiska mythernas användande i skön konst. 1817

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

min ringa del betraktar hellre den naturliga men
ofor-derfvade målare-talentens äfven ofullkomligaste yttringar,
än dessa ståtliga parad-taflor, der på duken kopierade
sta-tuer försöka sig i attituder. Ett missförstånd kommer
aldrig ensamt. Så ser man äfven oftast sådana
kompositioner utförda i en oharmonisk kolorit, som under en
ständig jagt efter bländande färg-effekter dock förblifver
kall, stel och stum. Det innerliga, som äfven ger färgen
lif och betydelse, fattas i allt afseende; och detta är så
ofta ett ursprungligt fel, att man genom et£ förstenande
manér ej borde göra det ännu allmännare. Det gifves
målare af stor technisk färdighet, hvilkas kolorit, oaktadt
allt arbete, dock aldrig förlorar utseendet af en yttre,
död anstrykning. Det är ett naturfel, en brist på
målaresinne, som ingenting i verlden ersätter. Det förhåller
sig med färgen under målarens hand som med tonen under
den musikaliska konstnärens. Denna ton kan utbildas,—
men till sjelfva sin egnaste beskaffenhet, sin klang, sitt
magiska känslo-uttryck måste den vara gifven af naturen,
och förvärfvas aldrig. Då både kolorit och ton häri likna
hvarandra, att bägge ytterst bero på en ursprunglig
sinnesbeskaffenhet, så har man ej illa öfverfört äfven den
sednares namn på den förra; och annorlunda än genom en
sådan jemförelse låter sig också ej förklaras hvad färgton
är. Man skulle kunna säga att den är den i färgerna
framblomstrande känslan. Då nu i hvars och ens daning
något visst känslosätt visar sig såsom det herrskande, så
har äfven hvarje målare en viss grundton, för öfrigt ej

till regel äfven för målaren. Men antiken kan af målaren med
lycka endast indirekt begagnas, det vill säga, bör studeras mer
än imiteras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:58:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-3/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free