Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
föremål för hat och afund. Skulle ett nytt slags borgerlig
adel — en aristokrati af vattenbi och drönare — vilja bilda
sig af en sådan klass, så är den i sjelfva sin uppkomst
förlorad. En adel har uppkommit i verlden emedan han
ursprungligen var stäld på pligter, som ej kunna betalas,
och derföre var äran hans själ; och ej annorlunda kan han
existera. Men slutligen kan lifvets räkning för ingen saideras,
om man ej betalar med sin person; och äfven borgaren
måste lära sig — vid straff att eljest med nesa fördrifvas
från det rum på hvilket samhällets utveckling honom ställt
— att det är denna betalning som sist erfordras; att han
ej är till för att, för lego, åt sig beqvämligen låta
administrera försvar, liksom själavård och rättvisa, utan att vara
genom dygder, om ej genom embete, tillika soldat för sitt
land, prest för sin familj och domare för sitt hus. I sjelfva
verket, om ett medelstånd alltmer intränger på de förra
ståndens område, så kan detta endast både bibehålla sin plats
och med sig förbinda de förra derigenom att det söker i
mensklig enhet förbinda deras dygder.
2:o I det föregående finnes redan den fara antydd,
hvilken en, nu förnämligast till aktivitet kallad samhällsklass
löper, i fall den sätter sitt mål i passif njutning. Denna
fara kommer, såsom nästan all fara nu för tiden, ej från
höjderna, utan från djupet. Den står bakom den beqvämt
njutande, förfärlig, — i mensklig skepnad, men ofta med ett
vilddjurs passioner. Skulle det väl vara den merberörda, till
det yttersta bragta menniskan i samhället? den nakna, den
hungrande, den hemlösa — lösdrifvaren på jorden, men åt
hvilken jorden hvarken mera har fri stig, eller luften fritt
anderum? — Ej annorlunda. — Vi ville tala om mensklig
rättvisa och menskligt förbarmande. Härvid är nästan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
