Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Första artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
och Antoninerna ökade antalet af dessa
undsättningsanstalter. Antoninus Pius upplifvade en Augusti
inrättning af en diskont, hvarur de fattiga skulle fä låna
mot 4 procent. En sednare kejsare bestämde en sådan
till egendoms-lotters inköp för de fattiga, och lånen skulle
småningom amorteras. Commodus—dendygdige Marci
A ur el ii, sin far så olike, son — inrättade en stor
span-måls-magasins-direktion i Rom, för att förekomma den nöd
som stundom uppstod vid uteblifvandet af den Egyptiska
spanmåls-flottan.— Septimius Severus utsträckte denna
magasinering till flera år på förhand, enligt Roms
uträknade årliga behof; och af denna uträkning vill man sluta
att de utdelningar, som gratis skedde, nu sträckte sig ända
till 600,000 personer; dock synes deruti en hop
löne-spanmål ha ingått. Då var kejsaredömet tvåhundra-årigt.
Läser man Gibbon’s vältaliga, praktfulla beskrifning
på Romerska riket under Antoninernas milda spira —
detta rike, omfattande den då kända odlade verlden; fullt
af blomstrande städer; bevakadt vid gränsorna af dessa
oöfvervunna legioner, ur hvilkas läger nya städer
uppstodo; genomskuret i alla riktningar af stora, nästan
oförstörliga militärvägar, under det dess handelsflottor
förenade alla Medelhafvets kuster och från det Röda hafvet
besökte Indien; inom sig förbundet med ordentlig post för
regeringens räkning; betäckt med monumenter, hvilka i
sina ruiner ännu göra efterverldens häpnad; och, ej blott
i Rom och Italien, utan i Spanien, Gallien, Grekland,
Afrika, Mindre Asien, med skolor för vetenskap och konst,
hvilkas lärare af staten underhållas och till den grad
uppmuntras, belönas och värderas, att Marcus Aurelius synes
snarare vilja vara en skollärd filosof än en kejsare: —
framträder denna tafla för inbillningen, betänker man til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
