- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
42

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Tredje artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

som modifikationerna och undantagen från regeln. För
de stora dragen ansvare vi. Af samma skäl kunna vi ej
heller här skilja de mer och mindre berättigade borgares
sak (patriciers från plebejers), en skilnad, hvilken i
somliga städer från början egde rum, i andra sednare
utbildade sig. Fattar man ämnet från grunden, så ser man
öfverallt i den borgerliga kommunen ett ur den feodala
afhängigheten förlossadt samhälle, med ömsesidig rätt
mellan likar, i stället för en herres vilja, — förändringen
framkallad och gynnad af de inflytelser som ofvanföre äro
angifna.

Af synnerlig vigt i detta ämne är, att den borgerliga
kommunen har måst eröfra åt sig den christliga familjens
rättigheter, hvilka feodal-adeln hade beröfvat det lägre
folket. Det gälde i allmänhet om de lifegna. Och den
borgerliga kommunen har, i alla de länder der feodalismen
fullständigt utbildade sig, uppstått till sin talrikaste del af
frigjorda lifegna: — denna frihet med eller utan
feodalherrens begifvande förvärfvad, samt bibehållen och
skyddad genom murar och vapen och borgerligt mod. — Det
finns ej ett större bevis på huru djupt kyrkan sjelf legat
fängslad under feodala band, än dess öfverseende med den
omensklighet som undanhöll den christliga familjens
rättigheter från den lifegne, d. v. s. från massan af folket.
Trälen har ej slägt heter det i gamla Rom. Det blef
detsamma åter under medeltiden. Trälen hade ej
egentligen en familj; han var sjelf sin herres egen, med hustru
och barn. Hans herre var hans giftoman, hans barns
förmyndare, i allmänhet ock hans arfvinge. Den lifegne
lefde ej i rätt äktenskap. Det är bekant, att en lifegen
brud måste genom en egen afgift friköpa sig från herrens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free