Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Femte artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
presten tagit sin tredjedel af tionden, deltes det öfriga i
trenne lika delar, emellan sockenkyrkan, biskopen och till
understöd för de fattiga; ehuru denna sista del äfven
småningom drogs till andra behof, och anslogs till
domkapitlen eller underhåll för studerande. Naturligen ansågs de
orkeslösas och vanföras underhåll tillhöra slägten. Ett
qvarstående bevis på hednisk råhet var att (såsom i
Westgöta-lagen) stafkarlen och den löske mannen, som gick
kring landet, ej var, om han dräptes, högre gild än träl;
hvilken ej heller lagligen hade någon slägt. Litet högre
stod den tiggare som i Östgöta-lagen kallas härads-pjäkker
och gick mellan helga män (prester och munkar) samt
sina fränder, men hvars fränder således ej förmådde föda
honom. En sådan är lika gild med utlänning. För
öfrigt förekomma i landskaps-lagarne flera stadganden om
orkeslösa personers rättighet att hembjuda sin jord åt sin
arfvinge emot underhåll till död-dag, eller — om arfvinge
ej ville — med samma vilkor åt främling, ehuru under
åtskilliga inskränkningar, så att jorden ej lätteligen kunde
frångå slägten: stadganden, söm ännu på visst sätt
fort-lefva i hospitalens rätt att ärfva de i dem intagna
personer. Upplands-lagen stadgar att den fattige och vanföre
skal! föras byar emellan, och hvarje bonde vara pligtig att
underhålla honom ett dygn. Allmänna landslagen, som
efterträdde landskaps-lagarne, förbigår med tystnad hvad
dessa stadga om de fattiga; hvilket kan gälla såsom ett
bevis att landet ej ännu, men väl familjen och
kommunen, kände någon fattigvård. Hvad härutinnan låg
utöfver de bägge sistnämndas befattning tillhörde också
under katholicismen ej staten, utan kyrkan; hvilket ännu i
de rätt katholska länder är hufvudsakligen förhållandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
