Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Sjette artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SJETTE ARTIKELN.
Önskningarne af 1809 års ständer framkallade en
fattigvårds-kommitté, hvars betänkande och förslag först
1821 blef färdigt, och vid 1823 års riksdag
öfverlemnades till ständerna, men så vida i alla fall synes ha
kommit för tidigt, som ständerna i frågans behandling
stannade två mot två. — Prester och bönder tillstvrkte,
j ’
med några förändringar, den föreslagna författningens
utfärdande. Adel och borgare, som säga sig af de anstälda
undersökningarne inhemtat, huru fattigvården inom riket
efter olika lokal så olika besörjdes, ansågo en allmän
fattigvårds-stadga ej blott öfverflödig, utan menlig, såsom
endast åstadkommande rubbning i den rådande ordningen,
och ingripande i den rätt allmänheten hittills haft att sjelf
besörja om de fattigas underhull; utan borde det förblifva
vid hvad hittills i ämnet varit stadgadt: — hvilket ock
blef följden.
Man ser att den sednare meningen var ett
förtroendevotum till folket, men hvars heder och värdighet något
förminskas deraf, att just den del af folket som
angelägenheten närmast rörde, presterna, som ha mesta bestyret,
och bönderna, som allmännast draga lungan af fattigvården,
undanbådo sig ett så uteslutande förtroende.
Emellertid, medan man sålunda förklarade
kommunernas frivilliga verksamhet tillräcklig att uppfylla de
gällande författningarnes brister, hade tvångs-åtgärder från
statens sida allt mera gjort sig nödvändiga. Den nyare
epoken derför (den äldre ha vi redan utmärkt)
karakteriserar sig genom brottmåls-lagstiftningens ingripande i fat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
