- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
125

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Sjunde artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HO

likväl en alltför stor likgiltighet för beskaffenheten af
rättvisan i den verldsliga brottmåls-lagstiftningen; ehuru det
var hennes eget åliggande alt utverka brottslingens
erkännande af denna rättvisa. Nöjd med att sjelf föreställa det
mildrande, det billiga, det christliga i straff-embetet,
frågade bon alltför litet efter huru detta embete i sista
instansen af verldsliga makten utöfvades. Om strafT-lagame
också voro ojemna, obilliga, grymma, hvad mer? Staten
var ju det verldsliga, det oheliga samhället just i motsats
mot kyrkan, som tvådde sina händer med detsamma som
hon öfverlemnade brottslingen åt den verldsliga armen,
som det hette! — Ännu ett skäl till brottmåls-lagarnes
hårdhet var att, i följd af det gamla samhällets hela natur,
länge endast de gröfre och gröfsta brotten hemföllo under
statens egen jurisdiktion. Det ur medeltiden till oss
afgångna samhället var i sig sjelft ett aggregat af
korporationer. Adelsmannen, presten, borgaren förestälde
hvardera sådana, som gjort samhälle för sig, med lika många
särskilda jurisdiktioner, så att vid denna kristallisation af
egna samhällsformer massan af folket, allmogenblott
blef qvar såsom ett slags bottensats, ur hvilken de öfriga
drogo musten. Ur konflikten emellan dessa särskilda
jurisdiktioner har statens egen småningom utvecklat sig.
Men af sakens natur följde att just den korrektionella
lagstiftningen sednast skulle dragas inom dess område. Vi
ha sett huru detta slags lagstiftning i allmänhet tillegnades
kyrkan. Men hvarje korporation öfvade en sådan
dessutom inom sig sjelf, och längst, äfven sedan staten till
sig tagit det hufvudsakliga af den kriminella och civila;
ty den korrektionella var den ined sederna närmast sam-

* Underkastad patrimonial-jurisdiklion af adeln och kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free