Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Nionde artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
vi hemtat ofvanstående uppgifter. Vi finna der följande
försvar för näringsfrihetens grundsatser.
De hufvudsakligaste inkast som pläga göras mot
näringsfriheten — heter det — äro: först, att många unga
och lättsinniga personer derigenom förledas till en försökt
sjelfständig utöfning af en näring, för hvilken de hvarken
ega skicklighet eller medel, utan, då de hvarken kunna
föda sig eller sina familjer, sluta med att falla
fattigförsörjningen till last; -— vidare, att näringsfriheten
åstadkommer en öfverproduktion, hvarigenom både arbetet
förlorar i varaktighet och värde och närings-idkaren förarmas;
— slutligen, att immoralitet och tygellöshet, i följd af
brist på ordning och tukt, alltmer inrita sig ibland
närings-idkarne. Hvardera af dessa förebråelser betraktas särskildt.
Hvad den första angår, anmärkes att dess egentliga
anledning mindre är att söka i näringsfriheten än i andra
omständigheter. Upphörandet af de stora krigen återkastade
en vid vapen van befolkning hastigt inom de fredliga
sysselsättningarnes område, dit många medförde anspråk
som med närings-arbetets tålmodiga förvärf voro föga
förenliga. Att häruti egentliga källan till det onda är att
söka, synes deraf att, sedan denna period, böjelsen att
för tidigt drifva sjelfständig näring mer och mer aftagit, och
att, just i de provinser 9 der näringsfriheten först och äfven
oinskränktast hade blifvit införd, klagomålen deröfver också
långt för detta upphört. — Folkmängdens och dermed
konsumtionens oafbrutna tillväxt hafva väl öfverallt ökat
närings-idkarnes antal, likväl, enligt de sorgfälligaste
statistiska notiser, vida mer medhjelparnes än mästarnes och
de sjelfständiga närings-idkarnes; så att dessa sednare, eller
• Nämligen de Preussiska Rhenländerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
