- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
192

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvårds-frågan (1839) - Nionde artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

slöjd-alster med Österrikes, Bäjerns, Hannovers, eller
fabri-katerna från de delar af Preussiska monarkien der ediktet
af den 7 Sept. 1811 gäller, eller från Rhenprovinsen,
med dylika arbeten från hertigdömet Saxen eller det fordna
Svenska Pommern; och nekas kan icke, att många
näringars närvarande flor, i hvilka Preussiska staten fordom
stod långt tillbaka, endast utvecklat sig under
näringsfrihetens välgörande inflytelse. Förebråelsen, att denna
frihet blott leder till närings-idkarnes allt allmännare
för-armande, visar sig likaledes fullkomligt ogrundad, vid
jemförelsen emellan de olika provinsernas tillstånd under olika
närings-lagstiftningar. Att slutligen bland närings-idkarne
nu herrskar mer immoralitet än förr, må betviflas.
Åtminstone — då uti de gamla skrånas statuter ofta
synnerliga, men ganska milda straffbestämmelser förekomma
emot sådana af mästare eller gesäller begångna handlingar,
till hvilka ingen närings-idkare nu kunde göra sig skyldig
utan att brännmärkas af sina yrkesbröders och alla sina
medborgares förakt — tycks detta ej tala för de fordna
närings-idkarnes utmärkta moralitet. Är denna i sjunkande,
såsom det påstås, så må det tillskrifvas vida djupare och
allmännare orsaker. Åtminstone kan det onda, då det
lika träffas i andra folkklasser, ej tillskrifvas nän’ngrs/rj7ie/e«.
Af dessa skäl har intet betänkande kunnat uppstå att
förblifva vid dess principer, som redan i största delen af

9 Sept. 1835 ha i största delen af städerna i England och Wales
(London och nSgra få andra undantagna, som ännu bibehålla sin
gamla korporativa författning) alla lemningar af det gamla
skråväsendet blifvit upphäfna, och denna akts stadganden kunna till
ännu icke inkorporerade stader utsträckas, så snart de det sjelfva
begära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free