- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
226

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

det nämnda förhållandet eger grund. Det leder oss till
besvarandet af vår andra fråga: hvad har representationen
i Sverige varit?

Folkfriheten har legat till grund så väl för våra egna
som för våra stamförvandter, det vill säga alla Germaniska
nationers, samhällsförfattning. Hufvudbegreppet deruti var
den frie mannen såsom man för sig. Modifierad har
grundsatsen öfverallt blifvit efter olika civilisations-grader
och olika öden. Ingenstädes var den i början ren från
de tillsatser, genom hvilka den i tillämpningen kom
snarare att betyda makt än rätt. — Så hade den frie, såsom
den ende berättigade, trälen, såsom den rättslöse,
öfverallt sig emotsatt. Så innebar friheten tillika öfverallt
ärftlig besittning af egen odaljord. Det var den gamle
odalbondens stånd, således i sig sjelft en adel. En egen adel,
inom denna adel, utgjordes af konunga-slägterna, på en
gång de mest besutna i landet och tillika de ädlaste; ty
hedendomen härledde deras anor från gudarne, eller från
forntida hjeltar och lagstiftare, hvilkas minne förvärfvat
gudomlig heder.

Dessa enkla förhållanden förändrades då kriget snart
måste blifva förnämsta sysselsättningen för en befolkning,
åt hvilken hvarken jagten eller boskapsskötseln eller ett
ringa åkerbruk kunde gifva tillräckligt uppehälle, och
hvilken i en krigisk religion redan hade den starkaste
bevekelsegrund att egna sig åt vapnen. Konunga-sönerna, som
ej alla kunde ärfva den i dessa dagar så inskränkta
makten af ett så kalladt rike, men icke dess mindre buro,
åtminstone hos oss, konunganamn, slogo sig med den lediga,
alltid krigslustiga delen af folket på detta våldsamma
förvärf, hvilket lättast gaf på en gång heder och
förmögenhet. Kriget, som öppnar utsigt till bäggedera, men tillika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free