Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Andra artikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
ej blott kronans gods voro föryttrade, utan slutligen äfven
till en stor del kronans räntor af skatte-allmogen. På detta
sätt kom denna under adeln och förvandlades från
omedelbara till medelbara undersåter. Det gälde bondeståndets
existens såsom ett fritt stånd i Sverige.
Det är den representations-förändring som här i riket
en gång var å bane: adeln i sina högre och lägre klasser,
med krigsbefäl och råd, representerande riket. Det kom
i verkligheten ej dertill, men dock långt nog att föda
anspråk som sedermera låtit höra sig under de mest olika
omständigheter.
Ibland de verkningar som häraf föranleddes var
kyrkans första, och intill våra dagar nästan enda, brytning
med staten sedan reformationens befästande i Sverige
Den Lutherskt-evangeliska kyrkan hade blifvit stadfästad
af Carl IX; ehuru han sjelf hyste öfvertygelser som
närmade honom till den reformerta, hvarföre han äfven ville
gifva lekmän andel i kyrko-styrelsen. Gustaf Adolf upptog
denna tanke, ej alldeles ur samma synpunkt. Ham önskade
gifva en större enhet åt kyrkans styrelse och grunda ett
närmare sammanhang emellan den och konungamakten. I
allmänhet hörde centralisationsplaner till hans politik.
Förslaget om ett general-consistorium, med blandade andeliga
och verldsliga bisittare, såsom en allmän öfverrätt i
kyrkosaker, möttes af biskoparnes 6tora missnöje. Motståndet
blef ännu lifligare, då under förmyndare-regeringen kyrkan,
liksom hela samhället, allt mera kom under adeln; hvilken,
i följd af adeliga privilegiernas ord: "att ingen prestman
kan trängas på adeln emot dess samtycke och vilja", snart
både tillsatte och lönade prester i församlingarne efter
behag. Presterskapet, angripet i alla sina rättigheter,
höjde först emot den nya öfvermakten en röst, som stån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
