- Project Runeberg -  Erik Gustaf Geijers samlade skrifter / Förra afdelningen. Sjette bandet /
261

[MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Knut Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Representations-frågan (1840) - Tredje artikeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 61

det sä kallade sekreta utskottet, ensam lika mänga
ledamöter som de öfriga deri deltagande stånden tillsammans,
och i hvarje annat utskott dubbelt antal mot de öfriga
(allt "efter förra vanligheten", heter det), och ehuru den
måste ge vika för den nu uttryckligen stadgade grundsats,
att omröstningarne ske ståndsvis, har den likväl genom
gammal häfd och nylifvad verksamhet öfvervigten.

Märkligt är, att epoken, då vår stånds-representation
framstår fullfärdig, äfven utmärkes af de första tecknen
till denna representations redan insedda otillräcklighet. Att
representationsfrågan i sjelfva verket begynt vidga sig i
det ögonblick då de fyra stånden slöto sig inom sina ännu
gällande former, visar ett hos riksstånden inlemnadt
memorial vid 1719 års riksdag af ofrälse ståndspersoner, med
begäran att i representationen erhålla del. Presteståndet är
det enda som om detta memorial yttrat någon mening,
nämligen att de sökande väl ej kunde tillåtas blifva ett
särskildt stånd, emedan andre då torde begära detsamma,
hvaremot fanns skäligt, att de hänföras till vissa af de
gamla stånden, att få gifva sina råd till fäderneslandets
nytta. — Att ordet råd, ej röst, nyttjas, skulle kunna
förklaras derhän, att presteståndet haft i sigte någon civil
förstärkning för de ofrälse stånden, liksom adeln hade en
militärisk i krigsbefälet. — Vare härmed huru som helst,
— till hvilken aflägsen tid den nu gjorda anhållan i sjelfva
verket häntydde, derom äro vi, efter mer än hundra års
förlopp, bäst i tillfälle att dömma. För ögonblicket blef
försöket utan följd och ej bevärdigadt med stor
uppmärksamhet. De fyra stånden sluta sig tvärtom nu, fullt
bestämda, tillsammans. Men denna bestämmelse innehåller
tillika fröet till söndring — genom privilegier. Dessa
hade ursprungligen varit ett medel alt sammanbinda stån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:00:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eggeijerss/1-6/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free