Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
undangjordt arbete, — och penningen, som representerar
undan gjordt arbete, är just derföre bytesmedel för nytt ,0.
Det genom penningen representerade kapitalets välde skulle
således på det kapitallösa arbetet kunna verka
förtryckande. Det öfverensstämmer med den allmänna meningen,
att hvad i våra dagar efterträdt adeligt herrskap,
presterlig myndighet och konungslig makt, är plutokratien —
är rikedomens, är penningens välde.
Men huru kan det opersonliga kapitalets, kan
penningens makt verka så ofördelaktigt på det personliga
kapitalet, på den enskilda arbetskraften? Det ligger i det
kollektiva arbetets gifna öfvervigt öfver det isolerqde
arbetet. Kapitalet är det medel hvarigenom arbetets
kollektiva enhet utvecklar sig i alldeles samma mån som
arbetets fördelning. Det drager den isolerade arbetaren till
sig, det förenar honom i stora massor, det förmedlar alla
den stora industriens företräden framför den lilla: på en
gång större och bättre produktion med mindre
produktionskostnad. Fortgången på den bana som gör arbetaren af
sin husbonde allt mera beroende, och derunder hans eget
öde likväl allt osäkrare, är lika snabb som oundviklig.
Det är i sjelfva verket intelligensens egen växande andel
i arbetet som oemotståndligt fortgår.
Skulle väl dess natur vara att nödvändigt växa till
mängdens förderf? — Omöjligt. — Någonting måste här
vara uraktlåtet, någonting feladt. Skulle väl ej detta
fel vara: att under det man lemnat intelligensens växande
andel i arbetet fritt spelrum åt ett håll, man fortfar att
hämma den på ett annat? — att, under det man säger
10 Jfr ofvan, sid. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
