Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Konungamakten och minister-styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
skottens verksamhet inom en enda. Man må derföre ej
tro att det medlande moment emellan monarkien och
demokratien, som man, efter Englands föresyn, söker i en
pärs-kammare, ur staten försvunnit. Det har tvärtom i
den inträdt på ett vida kraftigare och allmännare sätt.
Detta medlande moment har blifvit medelklassen sjelf i dess
nya konservativa betydelse och makt. Man må se sig
om i de representativa staterna. Öfverallt, hvarest det
representativa systemet endera egt gammal eller fått ny
stadga, koncentrerar sig representationens politiska lif allt
mer i dess nedre kammare, äfven i England i
underhuset; och öfverallt har majoriteten af denna representation
blifvit konservativ. Det är i allmänhet ej mera blott fråga
om två partier, ministèr och opposition, i och genom
hvilka förnämligast den fordna aristokratien täflade om de
högsta platserna i styrelsen; det finnes en tredje, ej blott
faktion, utan en verklig samhällsmakt, som ställt sig i
centern emellan ultraism och radikalism, är uttrycket af
medelklassens konservativa majoritet, och har blifvit den
medelpunkt, på hvilken hvarje regering i upprätthållandet
af fred, ordning och säkerhet med tillförsigt kan stödja
sig. Denna medelklassens konservativa majoritet växer
med hvarje dag. Derigenom har ock all minister-styrelses
förhållande till både kronan och representationen
väsendtligen förändrats. En ministèr har varit en verklig
mel-lanmakt så länge den gamla aristokratien var det. Den
är det ej mer; och derigenom blir äfven minister väldet
allt mera en aristokratisk fiktion. Konungamakten sjelf
träder i ett omedelbarare förhållande till representationen,
det vill i synnerhet säga, till de medelklassens stora
öfvervägande intressen, genom hvilka en regering nu mera
känner sig stark; och man kan ej neka att denna ställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
