Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Romerska legionernas anda, sådan den fortlefde länge efter
republikens fall.
För sitt militäriska våld på egendomen föll likväl
slutligen Napoleon. Restaurationen, med sin transaktion
mellan det nya och gamla, följde. Medelklassen, hvars
utbildning äfven under de stora krigen fortgått, satte sig
nu efter freden, bevakade sina rättigheter, och blef i chartan
skild från folket genom bestämmandet af en temligen hög
valcensus. Denna skilnad emellan medelklass och folk,
emellan de politiskt berättigade och oberättigade, har
alltsedan förblifvit, men först efter Julirevolutionen (ehuru
denna nedsatte valcensus) brutit ut i opposition emellan
bägge. Under restaurationen märktes denna ännu föga.
Den gamla konungamakten, då den intågade åtföljd af de
gamla privilegierade ståndens alla anspråk, hvilka den först
ej kunde och sedan ej ville återhålla, slutade med att
mot sig förena både medelklass och folk. Det är först
sedan den förra till sin egen fördel vände Julirevolutionen,
först sedan den nva dynastien på medelklassen erkändt
stöder sin makt, som en erkänd söndring emellan
medelklassen och folket äfven har uppstått
Är då Napoleons epok utan spår försvunnen för det
Europeiska samhällets inre utveckling? Långt derifrån. —
Allt hvad i denna utveckling ännu går utöfver det på
medelklassens politiska makt grundade samhället, alla de högre
och djupare krafter som i detta hänvisa på en ännu mer
omfattande framtida samhälls-formation, allt detta känner
sitt sammanhang med honom och hans dagar, och har
äfven efter honom utbildat sig i känbara gestalter. Vi
* En intressant utredning af förhållandet emellan bourgeoisie och peuple
finner man hos Stein: Der Socialismus und Communismus des
heuligen Frankreichs. Ein Beytrag sur Zeilgeschichle. Leipzig 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
