Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Första föreläsningen (Den 17 Oktober). Om personlighets-principen i förhållande till samhällets utveckling - Personlighets-principens verkliga makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
satser, som defilera såsom de himmelska härskarornas
bataljoner, och väcka i själen samma känsla som anblicken
af den under en skön sommarnatt i hela sin oändlighet
strålande himmelen ingifver. Vid läsningen blir man ej
blott intagen, utan öfverväldigad; och aldrig löper själen
fara att förirra sig med denna bok. Har det trogna
evangelium en gång bemäktigat sig vår själ, så älskar det oss.
Gud är vår vän, vår fader, i sanning vår Gud. En moder
har ej ömmare vård om det barn hon föder vid sitt bröst" 4.
Hvad vi här framställt hänvisar på de inre, de
andeliga krafter som sätta vår tid i rörelse och snart skola
beherrska den. Deras verkan är och blir ett allt
innerligare uttryck af denna kollektiva personlighet, som
slutligen är själen i all samhällsförening, och som utvecklar
sig i alldeles samma mån som erkännandet af den
individuella personlighetens rättigheter. Sådan är
personlighetsprincipens verkliga makt. Liksom fordom stånds-principen,
har han haft sin krigiska utveckling, går sin religiösa till
mötes, och skall efter dessa genomgångna skiften äfven
fullständigt utbilda sin politiska karakter. Den som har
ögat på denna utveckling, har ej brådtom. Han kan vänta.
Ännu en betraktelse återstår. I hvad förhållande står
vårt fädernesland till den nya tidens samhällsbildning? —
Detta förhållande är eget.
Den enda enhet, hvaraf den fordna ståndsförfattningen
var mäktig, var en aristokratisk, nämligen egentligen en
sådan för hvarje stånd särskildt, således en adelig, en
presterlig, en borgerlig, och derföre på det hela en sins
emellan stridig aristokrati. Denna stridighet är upphof
4 Sentimens de Napoleon sur la divinité du Jésus-Christ. Pensées
reeueillies à S:l-Hélène par M:r le Comte de Montholon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
