Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids inre samhällsförhållanden, i synnerhet med afseende på fäderneslandet. Tre föreläsningar ur den hösten 1844 i Uppsala föredragna historiska kurs - Andra föreläsningen (Den 22 November). Om konungamakten i Sverige - Pfalziska husets politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
skränka och utplåna odalbondens i Sverige urgamla rätt
såsom jordegare. Hvarken lock eller pock sparades att
bringa den sednare under adeln, såsom skatteböndernas
upprepade klagomål vid riksdagarne visa. — Det gälde
bondeståndets existens såsom ett fritt stånd i Sverige"’.
Att hafva gjort omöjlig fortgången af denna, genom
hennes egen obetänksamhet alltför mycket befordrade plan,
det är Christinas ära. Hon hade i stora ögonblick ett
stort mod och en genomträngande blick. Hon har med
lika mycken beslutsamhet afklippt aristokratiens
förhoppningar och tillbakavisat de mot henne sjelf riktade anslagen
af en lägre, föga mindre herrsklysten faktion, som ibland
sig äfven räknade betydande personer. Fruktan har hennes
sinne ej känt. Men det var folkets önskningar hon gick
till mötes, då hon, emot de stores i det yttersta förlängda
motstånd, lyckades att fredligt låta förklara Carl Gustaf
för thronföljare. Sin hand ville hon ej gifva honom utan
sitt hjerta; hvilket han kanske en gång hade egt. Hon
nedlade sin krona, för att lefva för vetenskap och konst
i gladare luftstreck. Hennes ombyte af religion vill jag
hvarken försvara eller ursäkta. Men den som är bekant
med den lika andelösa som hjertlösa karakteren af den
tidens Svenska orthodoxi, känner sig äfven härutinnan
böjd att föredraga ett mildare omdöme framför en
ovilkorlig fördömelses utslag.
Pfalziska husets politik var i flera afseenden ny.
Man kunde kalla den en sammansättning af Carl IX:s och
Gustaf Adolfs; utan den sednares milda storhet, men utan
den förres blodiga stränghet. I allmänhet var dess synvidd
inskränktare; dock ännu stor nog hos Carl Gustaf, som
’ Sv. Folkels Hut. ill del. s. 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
